Skip to content

Categories:

Flyga drake

Jag har läst ett kapitel ur Khaled Hosseinis roman Flyga drake, 2003. Texten handlar om den unge mannen Amir och hans pappa ”Baba” som har lämnat sitt hemland och flyttat till Amerika.

 

Amir trivdes som fisken i vattnet och hade lyckats anpassa sig riktigt bra till det nya landet och det nya sättet att leva. Baba hade däremot betydligt svårare med detta. Han hade alltid älskat själva tanken på Amerika men att bo där var en helt annan sak. Ingen litade på någon och allt var så mycket mer komplicerat än hemma. En gång skulle Baba ut och köpa apelsiner och betalade på kredit. När expediten frågade honom om legitimation blev han mycket upprörd. Han kände sig kränkt och inte alls betrodd. ”Vad är detta för land? Ingen lita på någon!” utropade ha förtvivlat. När man skulle betala saker i hans hemland var allt betydligt enklare och folk litade mycket mer på varandra.

 

Jag tror att själva ”resan” i denna text är allt det nya. Att flytta till ett helt nytt land, anpassa sig till nya regler och traditioner. Att lägga sitt gamla liv bakom sig och börja ett nytt. Det är en stor resa i sig.

Posted in Okategoriserade.


Bokredovisning

George Orwell

George Orwell, en av 1900 talet mest framgångsrika och inflytelserika politiska författare föddes den 25 juni 1903 i Motihari, ett område i det så kallade “Brittiska Indien”.
Som bara liten ettåring flyttade han med sim mamma från Indien till England. Där började han senare sin utbildning. Han var en duktig elev med mycket starka åsikter och lärare antingen hatade eller älskade honom. Vid 18 års ålder tog han sin examen och beslutade sig därefter för att återvända till Indien och arbeta som officer i “Indian Imperial Police” i Burma. Han levde ett självvalt fattigt och hårt liv i många år och hade nu börjat med sitt författande.
Orwell hade en kritisk syn på kommunismen , men såg sig själv som demokratisk socialist.
1945 skrev han boken “Djurfarmen”. Efter att ha sett hur grymt och hemskt Josef Stalin och hans regering styrde ansåg Orwell att kommunismen hade svikit sina hoppfulla ideal. Med denna uppfattning lade han grunden till “Djurfarmen”.
“Djurfarmen” kom att bli ett av hans absolut mest kända och omtyckta verk tillsammans med boken“Nineteen Eighty-Four”(1949).
Orwell fick tyvärr inte leva ett speciellt långt liv. Han blev allvarligt sjuk och dog av en blödning den 21 januari 1950.

Djurfarmen

Jag valde att läsa boken “djurfarmen”, en slags modern djurfabel.

Boken utspelar sig på en bondgård där djuren styrda av människor tvingas leva ett hemskt, odrägligt liv i fångenskap. Djuren får nog och planerar under ett möte att genomföra en stor revolution för att driva bort människan från gården och sedan driva gården själva under rättvisa och frihet. När väl revolutionen är lyckat genomförd börjar djuren ändra om i reglerna på gården för att varje djur ska få det så bra som möjligt.
Svinen på gården ser sig själva som de mest kloka och allmänbildade och tar genast rollen som ledare och börjar sätta upp en slags budord som alla ska leva efter. Dessa löd:

1. Den som går på två ben är en fiende.
2. Den som går på fyra ben eller har vingar är en vän.
3. Ett djur får icke använda kläder.
4. Ett djur får icke sova i säng.
5. Ett djur får icke bruka alkohol
6. Ett djur får icke döda något annat djur.
7. Alla djur är lika.

Tiden på gården går och sakta men säkert börjar svinen i smyg utnyttja sin list. De börjar bryta och skriva om de sju buden.
Ledarsvinet “Napoleon” får mer och mer liknelsen av en diktator ( Här har Orwell antagligen försökt få Napoleon att efterlikna Josef Stalin). Napoleon utnyttjar de andra djuren, bryter och skriver nya regler. Sakta men säkert börjar den fantastiska fria gården som djuren tillsammans byggt upp förvandlas till det slavsamhälle som en gång fanns när människan styrde den. Djuren är helt förblindade av tron på att människan är en fiende som de aldrig vill ha tillbaka att de inte ser att svinen sakta men säkert med allt de gör håller på att förvandlas till människor själva.

Hela boken är väldigt enkelt upplagd och inte alls speciellt komplicerad i språk eller handling. Den är även väldigt kort med enkelt upplagda kapitel. Boken följer en jämn linje och går aldrig tillbaka eller fram i tiden.

Jag är verkligen imponerad över hur Orwell har lyckats trycka in så mycket tänkvärt, hemskt, komiskt och intressant på enbart 128 sidor.
Jag gillar denna boken oerhört mycket för man får sig verkligen en tankeställare för varje sida man läser och eftersom att den är så enkelt upplagd är det lättare som läsare att verkligen fokusera på vad som står skrivet och på vad författaren vill förmedla.

Jag tror att det övergripande budskapet i boken handlar om att de personer eller i detta fallet djur som är högre uppsatta med mycket inflytande över andra kan bli så maktgalna att de börjar utnyttja och manipulera andra som kanske inte vet bättre och bara vill väl. Att man ska akta sig för att följa och lita på en viss person till 100% i tron på att om man lyder allt denne säger så kommer allt bli fantastiskt och underbart när man istället bara blir utnyttjad till den ledande personens fördel. Att man ska tänka efter noga innan man litar på en person fullt ut och att man ska bilda sig en egen tro och uppfattning om saker och ting.

Om du är lite äldre och vill ha en lättläst, kort bok som som sagt bjuder på ett helt nytt, intressant, tänkvärt, komiskt men samtidigt hemskt innehåll så rekommenderar jag verkligen att du ska bege dig till närmaste bibliotek och låna hem “Djurfarmen”.

Posted in Okategoriserade.


Läslogg 3

 

 

Titeln “Djurfarmen” är som mycket annat med boken väldigt enkel. Den är ganska kort och ger en genast tankar och idéer om vad den möjligtvis ska komma att handla om. Jag kan nästan tycka att den är lite för tråkig. Det är ingen titel som skulle gjort mig jätte intresserad om jag såg boken i bokhyllan. Det är synd för den gör inte riktigt ett så bra innehåll rättvisa.

Boken är väldigt tunn, enbart 128 sidor men den är otroligt innehållsrik och det är imponerande hur författaren har lyckats trycka in så mycket tänkvärt, hemskt, komiskt och intressant på så få sidor.
Varje kapitel är ganska kort och har siffror istället för namn. Hela boken följer en jämn linje och det är aldrig några hopp tillbaka i tiden eller in i framtiden.
Som jag tidigare sagt älskar jag att boken är så enkelt uppbyggd i allt men att den har så mycket att fundera över när man läser. Hade boken varit krångligt uppbyggt hade det varit mycket svårare att förstå vad budskapet var och att fokusera på vad som står skrivet.

Jag tror att det övergripande budskapet i boken handlar om att de personer eller i detta fallet djur som är högre uppsatta med mycket inflytande över andra kan bli så maktgalna att de börjar utnyttja och manipulera andra som kanske inte vet bättre och bara vill väl. Att man ska akta sig för att följa och lita på en viss person till 100% i tron på att om man lyder allt denne säger så kommer allt bli fantastiskt och underbart när man istället bara blir utnyttjad till den ledande personens fördel. Att man ska tänka efter noga innan man litar på en person fullt ut och att man ska bilda sig en egen tro och uppfattning om saker och ting.
Jag gillar absolut budskapet och det är mycket som är värt att tänka på.

Posted in Okategoriserade.


Läslogg 2

Framsidan på romanen The Animal farm.

Just i denna boken fokuserar författaren mer på att skriva och berätta utförligt om vad djuren säger och gör istället för att beskriva miljön speciellt mycket. Miljöerna och saker beskrivs kortfattat och bra. Detta är ingen bok där miljöbeskrivningar och liknande behöver ta stor plats för att göra den bra. Man får ändå tydliga bilder i huvudet om hur allt ser ut.

I början av boken får man några korta men upplysande beskrivningar om varje karaktär vilken ger en ide om hur alla är. Sedan ju mer man läser ju mer lär man sig om varje karaktär efter deras handlingar och vad de säger. Men det är även många som förändras under bokens gång.

De mest framträdande och centrala karaktärerna i boken är utan tvekan svinen. Framförallt de två “ledarsvinen” Napoleon och Snöbollen.
Napoleon beskrivs som “ En stor Berkshiregalt med ett ganska hotfullt utseende, det enda Berkshiresvinet på gården; han hade kanske inte ordet i sin makt men han var känd för sin själständighet”. (s.17)
Snöboll å andra sidan beskrivs som “Livligare än Napoleon, mera talför och uppfinningsrik, men ansågs inte ha samma djup”. (s.17)
Bara genom dessa korta meningar skapade jag mig en uppfattning om de två ledarna. Snöbollen tilltalade mig genast mer än vad Napoleon gjorde. Snöbollen kändes på något sätt “snällare” och mer rättvis som ledare än Napoleon. Napoleon kändes på något sätt mer elak och självisk.

Den stora centrala konflikten i boken är från början att alla djuren vill sluta leva det odrägliga, hemska som människan utsätter dem för. Därför planerar de under ett möte att genomföra en stor revolution för att driva bort människan från gården och sedan driva gården själva under rättvisa och frihet.
När väl revolutionen är lyckat genomförd börjar djuren ändra om i reglerna på gården för att varje djur ska få det så bra som möjligt.
Svinen tar direkt ledarollen eftersom att de anses vara de smartaste och mest lämpliga ledarna av alla de andra djuren. Redan här märker man att en rangordning bildas bland djuren och de som de kallar de mest “korkade djuren” som höns och får har ett mindre värde än de “smartare” som svin, hundar och hästar.
Djuren hittar efter att tag en gammal ABC-bok och börjar ge sig på att försöka lära sig läsa. Några av dem lyckas bättre, några sämre. Svinen är de som lyckas bäst och de börjar skriva en slags budord som de ska leva efter på gården. Dessa löd:

De sju buden. (s.25)
1. Den som går på två ben är en fiende.
2. Den som går på fyra ben eller har vingar är en vän.
3. Ett djur får icke använda kläder.
4. Ett djur får icke sova i säng.
5. Ett djur får icke bruka alkohol
6. Ett djur får icke döda något annat djur.
7. Alla djur är lika.

Tiden på gården går och sakta men säkert börjar svinen i smyg utnyttja sin list, de manipulerar de andra djuren och börjar bryta och skriva om de sju buden.
Napoleon och Snöbollens ideer om hur gården ska skötas blir allt mer olika. I smyg smider Napoleon onda planer och han börjar bilda sin egen lilla arme bestående av galna blodtörstiga hundar som han själv fött upp och resten av de andra svinen såklart.
Alla utom Snöbollen. Napoleon ser Snöbollen som ett hot och skickar sina blodtörstiga hundar på honom, han tvingas fly för sitt liv ifrån gården.
Efter detta börjar Napoleon få liknelsen av en diktator mer och mer. Han utnyttjar de andra djuren, bryter och skriver nya regler. Sakta men säkert börjar den fantastiska fria gården som djuren tillsammans byggt upp förvandlas till det slavsamhälle som en gång fanns när människan styrde den. Djuren är helt förblindade av tron på att människan är en fiende som de aldrig vill ha tillbaka att de inte ser att svinen sakta men säkert med allt de gör håller på att förvandlas till människor själva.

Det var otroligt intressant men framförallt väldigt skrämmande att läsa om förvandlingen som sker under bokens gång.

Posted in Okategoriserade.


Läslogg 1

Jag har valt att läsa boken “Djurfarmen” som är skriven 1945 av författaren George Orwell. Min utgåva kommer från delfinserien 1961 och förlaget Aldus har givit ut den.

Bokens början är ganska vanlig. Man kastas inte in i handlingen men man får inte heller något berättat om vad som har hänt tidigare. En helt vanlig början där man inte vet vad som har hänt eller som ska komma helt enkelt. Jag gillar det här vanliga okomplicerade, enkla sättet att börja en bok på. Man behöver inte vänta länge innan intressanta spännande saker som fångade mig och fick mig vilja läsa mer händer.

Man får nästan direkt träffa alla karaktärer och får namn och beskrivning på var och en vilket gör det lättare att läsa och förstå utan att bli förvirrad. Böcker där man kastas direkt in i handlingen kan vara väldigt spännande men också mycket förvirrande när man inte har en aning om vad som hänt tidigare. Samtidigt som böcker med en början där det berättas en lång bakgrund och förklaring till bokens början kan vara lättare att förstå och hänga med i men kan lätt bli tråkiga. Därför gillar jag början på “Djurfarmen” för den är varken eller. Boken är skriven i tredjeperson i dåtid.

Själva berättaren har ingen speciell roll i boken och framstår inte alls som något speciellt. Precis som början av boken är berättarstilen och sättet boken är skriven på väldigt lättförståligt och enkelt vilket jag verkligen gillar. En bra bok för mig ska inte vara för komplicerad i språk eller handling. Jag vill hellre förstå allt vilket gör det roligare att läsa och sen i stället analysera och fundera vad boken egentligen handlar om och försöker säga mig.

Mitt första intryck av boken var att den var mycket intressant och framförallt annorlunda. Djur som pratar och umgås på det sättet är något helt nytt och jag har inte läst något som liknar detta. Det intresserar mig direkt. Hela iden med att alla djuren slår ihop sig mot människan och driver ut den för att sedan ta över hela gården och leva ett nytt, fritt, fantastiskt liv är väldigt rolig, speciell och intressant. Språket i boken är enkelt och vardagligt med små inslag av gamla ord t.ex. så används ordet “begrovs“ istället för “begravdes”.

Posted in Okategoriserade.


Jag har läst och kommenterat Julyas text om ”Tre systrar”.

http://julyahedblom.skolbloggen.se/2011/05/31/tre-systrar/#comment-18

Posted in Okategoriserade.


Tre systrar!

Vi var på Malmö teaterhögskola den 22/3-11 och såg avgångsstudenterna där spela upp en modern tappning av Anton Tjechovs gamla pjäs ” Tre systrar” från 1990 talet, denna gången ressigerad av Anu Saari.

Pjäsen handlar om systrarna Olga, Maja och Irina, deras bror Andrej och deras vänner som lever att liv fullt av drömmar, längtan, passion och olycklig kärlek. Ingen av karaktärerna är nöjda eller tillferdställda med sitt liv och de försöker ständigt förverkliga drömmen om en bättre tillvaro.

Jag tyckte väldigt mycket om pjäsen, den hade allt som en bra pjäs ska ha men den var väldigt unik, det var inte något man hade sett förut.

Scenen var väldigt speciell och inte alls som den vanliga, klassiska teaterscenen. Istället hade de en avlång svart scen i mitten av lokalen och publiken fick sitta uppdelat på varsin sida av den. Det häftiga med scenen var att den var i ett väldigt blankt material som gjorde att alla skådespelare och föremål speglades i den vilket gav en häftig effekt. Det som var negativt var att scenen var väldigt lång och man behövde vrida på huvudet mycket och även att skådespelarna ibland vände ryggen till en sida när de talade mot den andra.

Liksom scenen så var scenografi och kostym väl genomtänkt. Det var enkelt men man såg att det fanns en tanke bakom allt. Karaktärerna hade kläder som passade deras personligheter och syn på livet. Irina hade ljusa, spralliga, färgglada kläder med mycket mönster som symboliserar hennes personlighet medans t.ex. Maja hade mörka, dystra kläder och Andrej mer neutrala.  Något som också gav mycket effekt och som jag verkligen gillade var att de ofta sjöng och spelade instrument som bidrog mycket till själva känslan när man tittade, de var dessutom väldigt duktiga musiker.

Jag var mycket imponerad av skådespelarna. De hade en sån fantastisk känsla och närvaro, de tog verkligen in publiken och spelade på ett verkligt och naturligt sätt. Dom lyckades verkligen beröra och fånga mig i vissa scener och lyckas skådespelare med det är det ett bevis på hur duktiga de är. Det var speciellt en scen i början av andra akten när det hade varit en stor brand i staden där de bodde. När publiken kom i lokalen igen efter pausen så var hela känslan i rummet förändrad, mycket mörkare och det ingav en ganska obehaglig känsla. Publiken hade först ingen aning om vad som hade hänt med branden men man såg och kände på skådespelarna att det var något fruktansvärt som hade hänt som skulle förändra allt. Just där tyckte jag verkligen att skådespelarna lyckades ge över samma känsla som de själva hade till publiken och det är denna scenen som jag minns som allra starkast i föreställningen.

Det var en mycket bra och heltklart sevärd föreställning 🙂

 

 

Posted in Okategoriserade.


Referat!

Unga sprider hat på nätet

Linnéa Jonjons skrev den 8/7 2009 artikeln ”Näthatet störst bland unga” på www.dn.se om det allt mer förekommande hatet på Internet. Det blir allt vanligare med anonyma personer som går in och skriver taskiga och mobbande kommentarer till andra på nätet.

   Åke Pålshammar, universitetslektor i psykologi, antar att Internet är ett bra ställe att ta ut sina aggressioner och frustrationer för något man har problem med i sitt privata liv. Han tror att det är lockande för många att kunna vara helt anonyma och inte få några konsekvenser för det de har skrivit. Det är vanligast att unga människor skriver dessa kommentarer och det kan bero på att man har svårt att kontrollera starka känslor innan hjärnan är helt färdigutvecklad. Pålshammar menar att om man skulle vara tvungen att ange sitt riktiga namn innan man kommenterar skulle antagligen de sårande kommentarerna minska med ca 90%.

Posted in Okategoriserade.


Dialekter

Svenska dialekter

 

Ordet “dialekt” kan betyda två lite olika saker antingen de ursprungliga dialekterna som är t.ex. gammalt gutamål eller dalmål som ofta är väldigt svåra att förstå. Men det kan också betyda regionala standadspråk som alla svenskar förstår. De skiljer sig mest i stavning, och intonation ( som betyder betoning och satsmelodi) även någon gång med special-uttryck. De regionala standadspråken hör man ofta i radio och tv medans man nästan inte alls hör de ursprungliga dialekterna.

De ursprungliga dialekterna gick tillbaka riktigt mycket under början av 1900- talet pga. att många lämnade landsbygden och flyttade in till storstäderna. De som kom dit ville inte sticka ut och låta för lantliga eftersom att det då var risk att man blev utskrattad. De började istället använda ett rikssvenskt uttal.

Men på den senare hälften av 1900-talet började olika dialekter uppskattas mer och mer och det blev ett ökande intresse för dem. Det var inte längre löjligt eller lantligt att tala dialekt.

Som sagt så började man ha programledare på tv radio och andra massmedier som talade många olika dialekter. Dock inte de ursprungliga dialekterna eftersom att det är få som förstår dem.

Många artister och författare sjunger och skriver på olika dialekter.

T.ex. Håkan Hellström som sjunger på göteborgska eller Timbuktu eller Peps Persson som sjunger på skånska.

Vilhelm Moberg som skrev på småländska och Torgny Lindgren som skrev på västerbottniska är exempel på författare som skrev på olika dialekter.

Man brukar dela in de svenska dialekterna i sex olika grupper:

* Sydsvenska mål

* Götamål

* Sveamål

* Norrländska mål

* Östsvenska mål

* Gotländska mål

Sydsvenska mål

 De sydsvenska målen talas i Skåne, Blekinge, södra Halland, södra Småland och på Öland. Dessa hörde till Danmark på 1600-talet det är därför man kan höra en viss likhet mellan danskan och dessa dialekter.

Man brukar använda b, d, g istället för p, t, k efter en vokal och även de kända skorrande R:en.

Exempel:

Pipa – Piba

Kaka – Kauga

Mat – Mad

Diftonger är också vanligt i de Sydsvenska målen.

Exempel:

Gå – Gåo

Mor – Meur

Sen skiljer det sig talandet i de olika områdena ganska mycket men grunden är ungefär desamma.

Götamålen

Götamålen talas i Västergötland, sydvästra Östergötland, norra Småland, norra Halland och Dalsland.

Några utmärkelser i Götamålen är t.ex. att i kan bli e.

Exempel:

* Dricka – Drecka

* Fisk – Fesk

* Flicka lilla – Flecka lella

Det händer även ibland att ä-ljud blir a-ljud.

Exempel:

– Herre jävlar vilket jättebra märke

Blir

– Harre javvlar vecket görbra marke

Adjektiv får ofta ändelsen –er.

Exempel:

– Hon är väl grann

blir

– Ho ä la granner

Sveamålen

Sveamål talar man runt Mälaren, i Sörmland och i Stockholm.

I Sörmland förekommer ofta tjockt l. I Stockholm uttalas ofta ö som u och ä som e.

Exempel:

*Börsen – Bursen

* Hörru – Hurru

Exempel:

* Fräsch – Fresch

* Räka – Reka

* Väder – Veder

Till Sveamålen tillhör också Dalmålen. I Dalarna finns det många mycket gamla dialekter som knappt låter som svenska och som det är ytterst få som förstår ( t.ex. Älvdalsmålet).

Norrländska mål

Det är skillnad på hur man talar i södra Norrland och i norra Norrland. Vissa dialekter som Pitemålet och Kalixmålet är så speciella att de enbart förstås av en mycket begränsad grupp människor.

Dialekten är till och med så speciell att olika byar har svårt att förstå varandra.

Det som gör att Norrländska mål utmärker sig är att de ofta låter väldigt kort och man tar ofta bort bokstäver i slutet av ordet.

Exempel:

– Han sitter och äter

Blir

– Han sitt å ät

Eller

– De är inte glada idag

Blir

– Dem är int glad i dag

Östsvenska mål

Östsvenska mål talas i delar av Finland: i Österbottens kustland, på Åland och längs Finska viken.

Svenskan som ålänningarna talar låter mest som vanlig rikssvenska. Det är stor skillnad mellan de olika Östsvenska målen.

Den dialekt som de flesta svenskarna förstår är rikssvenska som är färgad av finskan.

Gotländska mål

Gotländska mål kan vara mycket svåra att förstå för en icke gotlänning.

Gotländskan är en väldigt ålderdomlig dialekt och det är lätt att det blir så på öar.

Även Gotländskan har många diftonger.

Exempel:

Brev – Breiv

Ord – Aurd

Det gamla långa a-et har inte utvecklats till å utan man säger fortfarande t.ex. Bat istället för båt.

uttalas även före j så det blir Djaup istället för Djup.

 
Jag tycker att dialekter gör hela det svenska språket så mycket mer levande och intressant. Utan dialekter hade alla känts så lika och det hade blivit så enformigt. En dialekt kan göra så mycket med en persons personlighet. Det gäller ju även andra i språk. 

Om man tänker efter så gör en viss dialekt t.ex. en scen i en film blir så mycket roligare om karaktärerna har olika dialekter ( t.ex. hajen i hitta nemo, hur rolig hade han varit utan sin breda skånska?)

Musiker och författare som använder sig av dialekter sticker verkligen ut på ett annat sätt och fångar folks intresse.

 

Posted in Okategoriserade.


Mina förväntningar och tankar inför svenska B

Jag har inte så många förväntningar eller tankar om vad vi kommer att göra i svenska B utan tar det mest som det kommer. Men här är lite önskemål om vad som skulle vara kul att göra och som jag är intresserad av.

Jag tycker mycket om att läsa och skriva uppsatser vilka är mina starka sidor. Jag har även lätt att jobba i grupp och tycker det är roligt, jag har heller inga problem att föreläsa inför klassen.

Jag gillar att läsa och brukar läsa allt från vanliga böcker till dagstidningen och modetidningar.  Några favoritböcker är alla Harry Potter böckerna, jag har säkert läst alla ca fyra gånger var. Jag tycker också om twilight serien, trueblood böckerna och massa andra. Om jag ska tycka om en bok så måste den verkligen vara spännande från början för att jag ska fastna och vilja läsa vidare annars är det lätt att jag bara läser ett kapitel och sen slutar.

Eftersom att jag går musikallinjen och har mycket teater så brukar vi ju även läsa och lära oss mycket text i manus. Då diskuterar vi ofta innehållet i texten tillsammans och reflekterar över vad det står vilket är väldigt lärorikt. Vi gör samma sak om vi ska t.ex. sjunga en låt eller något sånt så att verkligen vet och menar vad vi sjunger. Vi brukar då ofta också få översätta sångtexter som är på engelska till svenska och det är jättebra för då får man verkligen jobba med texten innan man sjunger och då blir det inte så att man bara sjunger tomma ord.

Jag läser mycket bloggar. Nästan bara modebloggar faktiskt men det är dem som jag tycker är roligast. Jag förljer några stycken som Kenzas, felicia frithiof, Lisa place och Fokis ungefär varje dag men sen har jag flera andra som jag kollar in på lite då och då. Jag tycker det är kul att läsa bloggar för att man får otroligt mycket inspiration och sen så är det något som är lite lockande med att följa och titta in i andras liv jag vet faktiskt inte varför.

Jag har själv funderat på att skapa en blogg flera gånger men det har aldrig blivit av. Men nu har jag ju skapat en genom skolan och tycker det är rätt roligt. Det är ett helt nytt och mer underhållande sätt att göra skolarbeten på.

Jag tycker om att skriva men har aldrig skrivit typ dikter och noveller självmant på fritiden men jag skriver ofta mail, inlägg på facebook och sms.

I svenska B skulle jag gärna läsa någon bok och kanske skriva en bokresention, skriva uppsattser, göra grupparbeten och skriva någon krönika, artikel eller intervju till t.ex. en tidning.

Grammatik är något av det som är tråkigast i svenskan enligt mig, haha. Det blir lätt väldigt långtråkigt och kan vara ganska svårt ibland.

Detta var alltså lite mer om mig och om vad jag tycker om/skulle vilja göra och inte göra i svenska B 🙂

Posted in Okategoriserade.




Hoppa till verktygsfältet